Type to search

Ränta på ränta effekten

När man sparar pengar på ett bankkonto eller investerar i aktier brukar man få någon sorts ränta på bankkontot eller avkastning i form av utdelning när det gäller aktier. Det innebär att man efter ett år har mer pengar på sitt konto än vad man hade i början av året. Aktiekursen kan ha sjunkit, men i denna artikel fokuseras uträkningar och exempel enbart på den årliga utdelning man får i rena kronor.

Återinvestera avkastningen och skapa ränta på ränta effekten

Om räntan eller avkastningen på ett bankkonto eller en aktie skulle vara exempelvis 3 % och man satt in 10000 kr i sin investering, har man i slutet av året 10 300 kronor. Man har alltså tjänat 300 kronor under året utan att göra någonting.

Genom att återinvestera dessa 300 kronor och låta dem stå ett år till får man inte bara ränta på de ursprungliga 10 000 kronorna, d.v.s. 300 kr till, utan även på räntan från år 1, d.v.s. 3 % av 300 kronor som är 9 kronor. Vid slutet av år 2 har man alltså 10 609 kr (10 000 + räntan från år 1 + räntan år 2 + ”ränta på ränta” från år 1). Fortsätter man att spara i några år till, med 3 % årlig ränta, har man:

10 300 kr efter år 1
10 609 kr efter år 2
10 927 kr efter år 3
11 255 kr efter år 4
11 593 kr efter år 5

Tittar man på den årliga summan man får ränta varje år blir denna:

300 kr för år 1
309 kr för år 2
318 kr för år 3
328 kr för år 4
338 kr för år 5

Det belopp man får i ränta ökar alltså för varje år, tack vare något som kallas ränta på ränta-effekten.

Det bör sägas att ett bankkonto idag oftast inte ger 3 % ränta men aktieutdelningar kan ge en årlig avkastning på 3-7 % beroende på vilken kurs man köpt aktien till. Från ränta eller avkastning dras dessutom en viss skatt, vilken varierar beroende av om man har ett vanligt bankkonto, en aktiedepå eller ett investeringssparkonto. För enkelhetens skull bortses från detta i den här artikeln, principen som ska förklaras är ändå densamma.

Ränta på ränta effekten – världens 8:e underverk

Ränta på ränta effekten kan liknas vid hur en snöboll växer undan för undan. De första varven man rullar snöbollen ökar storleken inte speciellt mycket men allteftersom snöbollen blir större blir massan per varv, vilken kan liknas vid avkastningen per år för investeringar, större.

Det man kan se i räkneexemplet ovan är att den årliga ökningen blir större och större och växer exponentiellt. Kännetecknande för exponentiell tillväxt är att ökningen är långsam i början men därefter växer för att efter en längre tid bli stor.

Efter 20 år med ovanstående 10 000 kr och 3 % årlig avkastning har man, utan att sätta in mer pengar, ett belopp på 18 061 kr, d.v.s. man har tjänat 8061 kr utan att göra någonting. Den årliga ökningen har då växt till 526 kr.

8061 kr av ursprungliga 10 000 kr är en ökning med 80,6 % totalt över 20 år.

ränta på ränta effekten

Ju högre startbelopp, desto större avkastning i kronor

Ju större belopp man har från början, desto större blir ränta på ränta-effekten i kronor. Hade man istället haft 100 000 kr från början så hade 3 % årlig avkastning efter 20 år gett 180 611 kr. Ökningen i procent blir densamma, 80,6% men beloppet man tjänat är istället 80 611 kr. En tio gånger större insats ger 10 gånger mer pengar.

Ränta på ränta vid månadssparande

Hittills har räkneexemplen enbart utgått från att en engångssumma har satts in vid ett tillfälle och sedan fått stå. Skulle man dessutom ha månadssparat 1000 kronor efter att ha satt in ett engångsbelopp på 10 000 kronor får man följande årliga belopp:

År 0: 10 000 kr, startbeloppet.
År 1: 10 000 kr + 12 000 kr sparat + ränta på 22 000 kr = 22 000 kr + 1,03 x 22 000 = 22 660 kr
År 2: 22 660 kr plus ytterligare 12 000 sparat + ränta på 34 660 kr = 35 699 kr o.s.v

När månadssparande läggs in blir beräkningen knepigare men det finns räknesnurror att använda på nätet om man inte själv vill sätta upp en formel i ett excelblad eller liknade.

Efter 20 år, om man sätter in 10 000 kr från början och därefter månadssparar 1000 kr med 3 % ränta, har man 350 179 kr. Hade pengarna suttit i madrassen så hade man istället haft enbart 238 000 (10 000 kr plus 19 år x 12 000 kr).

Efter 41 år har man med samma räkneexempel 1 005 877 kr.

Den inom ekonomivärden kände investeraren Per H Börjesson har skrivit en bok som heter ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” där han just förklarar ränta på ränta-effekten. Att spara 1000 kr i månaden i 41 år kan de flesta svenskar göra under ett arbetsliv och därefter se fram emot ett liv som miljonär strax efter pensionsdagen.

Procenten spelar roll

Gör man om räkneexemplet ovan men med en årlig avkastning på 7 % istället för 3 % blir summorna annorlunda. Efter 20 år med ett startbelopp på 10 000 kr och månadssparande på 1000 kr har man istället efter 41 år 2 915 814 kr, jämfört med ovan uträknade 1 005 877 kr med 3 % avkastning.

Det skiljer alltså ca 1,9 miljoner efter 41 år, bara på grund av en skillnad i årlig avkastning på 4 procentenheter.

Välj rätt investering och se upp med avgifterna

Oavsett om det gäller ens egna privata investeringar eller t.ex. pensionsinsättningar så bör man vara oerhört noga även när det gäller små skillnader i t.ex. förvaltningsavgifter. Räkneexemplen ovan visar att även några få procentenheter i extra årlig avgift får stora effekter på slutbeloppen som förvaltats under ett helt arbetsliv.

Likaså bör man välja investeringsalternativ som bankräntor m.m. med så hög avkastning som möjligt, givetvis med hänsyn till den risknivå man kan tänka sig. Många bäckar små blir nästan mer än en stor å i slutändan när det gäller ränta på ränta-effekten.

Små sparsummor gör också skillnad

Förutom att öka den årliga avkastningen i procent kan man också öka ränta på ränta-effekten genom små summor per månad. Får man loss bara 200 kronor extra per månad, så att man istället för 1000 kr månadssparar 1200 kr, har man efter 41 år med 7 % avkastning inte 2 915 814 kr utan 3 306 704 kr, en skillnad på nästan 391 000 kr. Detta är något att tänka på när man väljer att slentrianäta ute istället för att ta med sig matlåda till jobbet.

Sammanfattning

Räkneexemplen ovan är, som sagt, bara för att förklara principen och tar inte hänsyn till skatteeffekter. Räknesnurror med skatt inkluderad finns på nätet. Det man ska ta med sig från denna artikel är att ränta på ränta ger stor effekt över tid och att varje procent eller hundralapp räknas! Läs mer om att spara pengar!