Hur säker är kryptering och kryptovaluta med mixer

Har den betydligt avancerade tekniken redan löst problemet?

Mycket tid har gått sedan Sonys försök att begränsa piratkopiering av deras egendom… Vid en första anblick så kan man få uppfattningen om att lösningen på problematiken redan uppfunnit, men så är icke fallet tyvärr.

Under 2019 den amerikanska underrättelsetjänsten NSA att man lyckats upptäcka en bugg Microsofts webbläsare vid digital signering av webbplatser. Själva buggen uppträdde snarlikt med den som Sony spel var tänkta att skyddas med. I detta fall så tillät den digitala signaturen en maliciös webbplats att kamouflera sig och verka som en legitim aktör med syftet att komma åt lösenorden samt rensa både bankkonton och kryptobaserade plånböcker.

Naturligtvis så är det så att när det kommer till en kryptoplånbok, till skillnad från bankkort, så kommer bedragare inte att kunna kamouflera sig som anställda hos ett kreditinstitut eftersom utbyte av krypton nästan aldrig innebär att man ringer upp personen i fråga. Det traditionella sättet att komma åt känslig information benämns för ”social hacking” vilket innebär att en person låtsas vara en myndighet, bekant eller släkting för att på så sätt skapa förtroende hos den andra parten.

Sedan ber man personen på andra sidan att avslöja sina inloggningsuppgifter och annan komprimerande information som bedragaren är ute efter. Självfallet så blir det hela svår att uppnå om man ej besitter exceptionella ”social hacking” färdigheter. Dock så krävs det sällan större ansträngningar från bedragarens sida för att lyckas med uppgiften eftersom det idag förekommer ett stort antal naiva människor som helt enkelt är blåögda och litar på vad bedragaren säger.

Ingenjörer inom cybersäkerhet uppdaterar ständigt kommunikationsprotokoll för att förhindra denna typ av bedrägeri men klarar sällan att hänga med i svängarna med de skickligaste hackarna. Det enda som förhindrar dessa typer av kapningsförsök är det höga komplexiteten hos metoden som används. Just därför så använder sig av hackers av vishing (en form av phishing, men med hjälp av mobil kommunikation och med specialutformade strategier) där man oftast riktar in sig på rika kryptoinvesterare.

Bara förra året registrerades 12 incidenter av vishing bland innehavarna av så kallade “feta” kryptoplånböcker. För första gången användes denna typ av attack för att stjäla medel från bankkunder, men det används också framgångsrikt mot ägarna av kryptovalutor. Kom ihåg att vakta dina bankkonton, fonder och andra känsliga uppgifter med alla medel! Experterna rekommenderar att man följer en gammal men ack så aktuell regel som implicerar att man aldrig skall sprida information gällande om hur många kryptovalutor som man har i sin ägo!

Att bryta sig in kryptoplånböcker är för svårt på grund av de olika variabler vilka baseras på komplexa aritmetiska beräkningar. När vi skriver ”för svårt” så kan det exempelvis ta biljoner år av gissning för att lösa ett specifikt problem på en vanlig skrivbords- eller laptopsenhet. Komplexitet i att lösa upp en nyckel av en specifik storlek kan å andra sidan mätas i tiotals år. Det hela beror alltså på hur stor datorkraft som man förfogar över.

Så, när det blev känt att Google börjat experimenterar med kvantdatorer så blev kryptospecialisterna fyllda av oro. Ökningen av datorkraften sker exponentiellt, och det är mycket möjligt att det i cirka 10 år kommer att ta bara krävas ett par år att lösa upp nyckeln till din kryptoplånbok.