Type to search

Räntefonder kan vara ett mycket bra alternativ för dig som vill investera pengar till låg risk. Det finns många olika sätt att lägga upp sitt sparande. Många i branschen rekommenderar att man har använder sig av olika metoder samtidigt för att diversifiera sina investeringar. Det finns flera olika typer av fonder att vända sig till när det är dags till att spara, och räntefonder är en av dessa. Vi kommer att gå igenom vilka olika typer av räntefonder som finns och hur du använder dessa i ditt egna sparande. Det tar inte så lång tid att komma in i fondtänket, men det kan vara lite knepigt att navigera fältet av alla olika fondtyper, så ta gärna ett par minuter till att läsa igenom de olika beskrivningarna för att vara säker på att du hittar rätt investeringsmetod för just ditt sparande.

Räntefonder kan vara ett bra investeringsslag

För att få en så kort förklaring på räntefonder som möjligt kan man minimera beskrivningen till följande: räntefonder är en typ av fond som bara placerar kapital i olika räntebärande papper. Detta är dock alldeles för kort för att man ska förstå vitsen, och möjligheterna, med räntefonderna, därför har vi expanderat beskrivningen åt dig.

Det finns flera olika namn för räntefonder och du har säkert stött på de olika namnen tidigare. Obligationsfonder, penningmarknadsfonder och likviditetsfonder är alla olika typer av räntefonder, och är uppbyggda på ungefär samma sätt.

Välj gärna svenska kronor vid investering i räntefonder

Det vanligaste i Sverige är att man placerar sina pengar i räntefonder som svenska kronor. Detta är dessutom det smartaste för den som vill ha säkerhet över risk, eftersom det är mycket mer osäkert att investera i denna typ av fond om man väljer en utländsk valuta, som till exempel brittiska pund eller euro. Att pengarna placeras i räntebärande papper innebär att du kan placera dina sparkapital i till exempel statsskuldsväxlar, statsobligationer eller obligationer.

Långa eller korta räntefonder

Det finns två olika huvudgrupper av räntefonder, långa och korta. De korta placerar pengar i räntebärande papper och har en löptid på ungefär ett år. De långa placerar pengar i liknande papper, men har en längre löptid. Det innebär att de passar bättre för dig som vill ha ett långsiktigt sparande utan att behöva göra aktiva val alltför ofta.

Långa räntefonder

Exempel på långa räntefonder:
AMF Räntefond lång
Spiltan Högräntefond
Nordea Stratega ränta

Långa räntefonder kallas också för obligationsfonder. När du använder dig av långa räntefonder placeras dina pengar i värdepapper som löper längre än ett års tid. Detta betyder att du inte bör sätta in pengar på långa fonder om du vill kunna plocka ut dem utan förlust inom ett år. Det vanligaste när det handlar om långa räntefonder är att man placerar dem för en tre- eller fyraårsperiod.

Hur mycket dina räntefonder är värda beror naturligtvis på hur räntan rör sig under investeringstiden. Om det under löptiden blir en högre ränta på papperna kan dina fonder minska i värde. Samtidigt gäller samma sak tvärtom, när räntorna sjunker kommer fonderna att bli värda mer. En fördel med obligationsfonder gentemot till exempel aktiefonder är att svängningarna i räntan ofta inte är alls lika kraftiga och fondförvaltarna är duktiga på att omplacera investeringarna så att du får en stabil utveckling på ditt sparkapital. I Sverige är det vanligt med obligationsfonder som lägger sina investeringar i papper från banker, bostadsinstitut och länder som har låg risk.

Korta räntefonder

Exempel på korta räntefonder:
Swedbank Robur Penningmarknadsfond

AMF Räntefond kort
Länförsäkringar räntefond kort

Korta räntefonder kallas även för penningmarknadsfonder, och dessa lägger ditt sparande i papper som har en löptid på ett år eller kortare. Det är ganska mycket lägre risk när du satsar på korta räntefonder i jämförelse med långa räntefonder, eftersom risken för ett värdepapper ökar ju längre löptiden är. Dock måste man väga denna låga risk med det faktum att man kommer få lägre avkastning på sina penningmarknadsfonder än vad man kan få ut om man sparar i obligationsfonder. Har du en relativt kort tidsperiod för ditt sparande rekommenderar vi det kortare alternativet. De värdepapper som väljs för den här typen av fond väljs främst för deras höga säkerhet och låga risker.

En tredje typ av räntefond

Exempel på obligationsfonder:
SPP obligationsfond
Nordea obligationsfond
Carnegie corporate bond A

Förutom de två alternativ som vi beskrivit här ovanför finns det också en tredje typ av räntefond – nämligen företagsobligationer. Det här är, till skillnad från de korta och långa räntefonderna, fonder som inriktar sig på värdepapper som getts ut av företag. Dessa har i genomsnitt en lägre risk än till exempel aktiefonder, men de har en högre risk än de andra räntefonderna, eftersom ett företag kan ha en mer instabil marknad än ett land eller en bank. Detta kan dock också innebära att du kan få in större summor genom att satsa på företagsobligationer, och om du dessutom lägger på en kortare löptid kan du få ner risken markant.

räntefonder

För- och nackdelar med olika räntefonder

Vi har nu gått igenom de tre huvudsakliga typerna av räntefonder och det är dags att bena ut vilka fördelar som finns dem emellan.

Korta räntefonder är bra för att de;

  • Innebär en låg risk för ditt sparande.
  • Inte binder upp dina pengar längre än ett år.
  • Kan ge dig en stabil avkastning under löptiden.

Långa räntefonder är bra för att de;

  • Kan ge dig ett längre sparande.
  • Kan ge högre avkastning på dina pengar.
  • Lägger ditt sparande i kompetenta händer, som balanserar värdeutvecklingen.

Företagsobligationer är ett bra alternativ, eller komplement, för att de;

  • Tillåter dig att investera i företag du tror på.
  • Kan ge hög avkastning på dina investeringar.

Hur väljer jag rätt räntefonder?

Så hur väljer man då rätt typ av räntefond till sitt sparande? Det är en svår fråga, men det handlar främst om att undersöka sin situation, sitt engagemang och tänka efter på hur mycket tid och energi man vill investera i sitt sparande. Om man är ute efter en stabil avkastning under kortare tid är penningmarknadsfonder ett bra alternativ att välja, men det skulle kunna orsaka stress om man inte vill kontinuerligt gå in och välja nya fonder varje år. Om man vill ha ett mer långsiktigt sparande är obligationsfonder ett bättre val, även om de innebär en högre risk. Vilket du än väljer för ditt personliga sparande hoppas vi att du nu har en bättre bild av vad räntefonder är och om de är rätt för dig. Är du mer intresserad av olika sorters fonder så kan indexfonder vara något för dig.